14. nov, 2019

Jag är en nolla!!!!

Vaff!

Vi har varit på djursjukhuset TVÅ gånger på bara några veckor! Första gången var vi "fullt hus" alltså Sandie, Zessa, jag, Bonzo och Zorro. Då skulle ALLA få en spruta men min var mycket större än de andras 😲. Matte påstår att den inte var det utan att det bara var mer sorters vaccin i min men JAG VET att den var större! Det kände jag men jag sa inte ett knyst utan var jätteduktig så då fick jag godis efteråt. Lillmatte var blödigast och då fick hon ändå ingen spruta alls! Hon tordes inte hålla Zorro för att han brukar skrika. Då höll matte honom och han skrek inte det minsta. Ingen skrek faktiskt, det visar vad tuffa vi är 😎.

Man kan ju tro att vi inte skulle behöva besöka djursjukhuset mer på ett tag men igår fick jag och Sandie åka dit. Jag tycker faktiskt det är stenkul där 😀. I väntrummet kan man kolla in diverse skumma individer som katter (det var en hel hög där, en jamade hela tiden) och justa polare som man vid behov kan skälla på. Alla är snälla och säger att jag är det sötaste de sett och så får jag massa godis. När vi blev uppropade gick jag in jättelätt men Sandie vägrade så matte bar in henne 🤪. Ändå skulle hon bara klippa klorna och hon tycker inte ens det är besvärligt! Jag skulle få träffa Leif och visa mina knän. Han var försenad och då blev jag bara såå akut bajsnödig så jag satte mig i ett hörn medan matte var upptagen av Sandie klokloppning. Matte blev lite sur då och sa att jag borde veta bättre. Det visste jag också men, som man säger, "nöden har ingen lag". Jag hälsade Leif välkommen redan när han öppnade dörren, vi kommer fint överens. Sen började han känna på mina knän, det kan ni se på bilden 😀. Matte sa att han skulle känna att de var stadiga. Det hade han kunnat fråga mig så hade jag kunnat berätta att de är jättestadiga när man springer 😎. Sen sa Leif att mina ben var de vackraste han sett! Nej, nu ljög jag lite, han sa inte det men jag tror han tänkte det. Han sa däremot att jag var en nolla 😠. Jag blev jättearg först men då sa matte att nolla var det bästa, ungefär som att vinna en tävling. Tydligen betyder det att mina knän är perfekta! Ja, det var ju det jag visste 🙂. Jag frågade Leif om han ville vara med på bild på min blogg och det ville han jättegärna 🙂.

 Annars tränar jag att gå fot just nu. Zorro blev HTM I-"champion" förra veckan och nu har matte tittat på första tävlingen till mig. Vi provade att gå till cha-cha-cha chihuahua men jag tror jag vill ha en häftigare låt. Matte sa att vi får göra en nyproduktion av "ge mig en öl" och kalla den "ge mig ett ben" 🙃. Det var en bra idé tycker jag 😀. 

I lördags var vi på fest hos Sebbe. Ja, Alf och Birgit var också där men jag räknar Sebbe som värd! Vi åt flera goda ben och drack ur Sebbes stora skål. Sandie och Zessa ville äta upp Sebbes goda mat också eftersom han inte ville ha den men det fick de inte för matte. Lite senare på kvällen kom Humlans husse och ett dött viltsvin. Det var bara matte som ville titta på det. Hon är ganska mordisk när det gäller vildsvin och hennes valspråk är "ett bra vildsvin är ett som är tillagat". Jag tror hon är lite rädd för vildsvin för när vi går ut sent på kvällen i Fjällbacka spejar hon alltid efter dem och kollar hur vi snabbast ska hinna tillbaka till trappan om hon skulle få syn på ett. Hittills har hon inte sett något 😎.

På kvällen idag tränade vi på att apportera en tidning för matte ska på en konstig tävling som heter Farsgrisen där man gör konstiga saker. Sandie kunde det på fjärde försöket. Det var tur för det är hon som ska med matte på gristävlingen 😀. Jag bet lite i kanten och det fick jag mycket beröm för.

Nej, nu ska vi tydligen ut och gå. Slick på alla så hörs vi snart igen. 💋😘från Tazza